ellieshemligheter

Jag suckar och jag suckar. Min bror skriver till mig på msn att mamma inte betalat elen och har inga pengar att göra det heller förräns den 25:e. Elen stängs nu av och han kan liksom inte bo i mörket tills den 25:e. Jag erbjuder honom att komma hit, men han neker då han säger att "jag kan inte alltid komma springandes till dig när det händer någonting". Han har dock rätt i att han inte alltid kan komma till mig nu mera, han börjar bli vuxen och måse börja ta ansvar. Saken är den att detta är inget som han varken valt eller velat. Han kommer väl när han känner att han inte kan bo kvar där.

Felix klarade svettsprovet. Det innebär att han får jobbet om han går igenom kontrollen. Det får vi veta om ca 4-6 veckor. Anställningspapprena säger att han har provanställning från och med 1Mars, så han får väl ganska snart veta om han får det eller inte.

Han söker jobb förtvilat för att jag ska kunna utföra mina skola helt och hållet. Jag vet att detta inte är hans fel och han måste ju naturligtvis ta detta jobbet om han inte får något annat erbjudande. Jag kommer troligen att få avbryta mina studier och kommer säkert aldrig hitta lusten igen. Jag vet hur jag fungerar med detta men vad ska man göra.

Jag funderade först på att stanna kvar här tills sommaren, så jag iallafall kan få mina betyg klara denna terminen, så kanske jag kan hoppa på dit vi ska flytta på omvårdnadsprogramet. Men det skulle aldrig funka eftersom att vi bor i en tre på 5800 kr i månaden, Inte en chans att jag kan bo här helt ensam.

Vi får se om jag kanske kan ta det som är kvar av kurserna på distans och hoppa på dit vi ska flytta. Hoppas verkligen att detta ska bli bra. Så jag kan bli undersköterska någon gång.


Ellies Hemligheter

Nu är det en nervös helg på G. Felix ska göra provet till det jobbet han sökt. Klarar han det så får han troligen veta det på måndag. Han åker på söndagen och gör provet på måndag. En natt utan han är väl inte så svårt kan man tänka. Själv är jag väldigt lätt skrämd och tycker inte om tanken på att sova ensam. Jag som drömmer mycket mardrömmar tycker om att vakna upp och veta att Felix ligger bredvid. Då känner jag mig trygg igen och kan somna om. Vi får se hur detta går.

Gjorde mitt sista data prov idag. Registerhanteringar, Det gick jätte bra och tror att jag kan få VG. =) Hoppas på att jag kanske kan få bra betyg i hela kursen.

Fick ett samtal av min mamma här om dagen. Jaa , där ser man , hennes Kille "Man" har fått uppehållstillstånd och kom till sverige igår. Har inte hört hur det går med det där, bryr mig inte särskillt mycket heller. Visst är han en bra kille osv, Men nej, att gifta sig för att stanna i sverige. Inte okej för mig. Tycker inte att giftemål ska påverka beslutet.

Nu ska jag köra en stor städning innan Felix kommer hem tänkte jag. =)

Have a nice day!

Nu är det mycket på G. Jag har ju börjat min skola och jag ska försöka att tenta av Datakursen. Min sambo har alltså försökt att lära mig allting om data. Både hårdvara och mjukvara. Tänkte att om jag tentar av den kanske jag kan ta bort en kurs till som jag redan är G i. Så kanske jag kan läsa Matte A istället. =)

Min Sambo ska lägga en licens i morgon så att han kan göra ett prov på ett jobb som han sökt. Vad jag förstått det som så är det väl lätt om man kan det att lägga denna licensen, men inte alla som får jobbet trotts att man kan. Man måste alltså vara enormt duktig. HOPPAS HOPPAS verkligen. Väl betalt jobb, dock måste vi flytta igen. Men vi båda tycker om att flytta. Trotts att jag gjort det hela mitt liv.

I morgon ska jag alltså tenta av min data kurs, och Felix ska lägga sin licens , sen efter detta ska vi till Uddevalla och hälsa på. Alla verkar vilja träffa oss, så jag vet inte hur vi ska hinna. I morgon när vi kommer fram ska vi direkt till min syster, äta lite mat hälsa på lill grabben, sen efter det ska vi på fest ihop med några vänner. Lördag hälsa på mormor, Bella, en annan kompis, hälsa på en gamal jobbarkompis och hälsa på mitt gamla jobb, på kvällen ska vi vara hemma och träffa min mamma lite som jag lovade osv... Fullt upp alltså. Vet inte hur detta ska gå. Haha.


Ellies Hemligheter

Heej.

Snart börjar jag skolan, redan på måndag faktiskt. Jätte nervös såklart. Men tror att det kan vara bra för mig. Kanske skaffa nya vänner i en ny stad. Kan behövas. =)

Min mamma hade lovat Algot att få en hund som tröst av hans deprimation. Så vi får väl se hur det går med de. Antar att jag snart kommer inom ett halvår sitta med en hund som varken han eller hon kan ta ansvar för. Min mamma skulle aldrig ta sig besväret att gå ut med en hund, hon är lite av en Hypokondriker Algot är aldeles för lat för att ta hand om en hund. Kanske i början. Vi skaffade en hund en gång för många år sen, då jag jobbade över sommaren i strömstad. Han var ju tvungen att ta hand om hunden i två månader då jag var borta. Första månaden ringde min mamma och gnällde om att dom sitter där med en hund som ingen av dom längre vill ha. Båda hade ju såklart tröttnat. Dom stod ut tills jag kom hem igen. Då tog jag till mig allt ansvar av hunden. Eftersom att jag fortfarande ville ha honom. Han blev ioförsig mitt allt och det bästa som hänt mig.

Han hade sina små saker för sig. Han låg alltid i min säng när jag inte var hemma, enligt min mamma så kom han aldrig och hälsade på henne när hon kom innanför dörre. Mig gjorde han det alltid för. Inte en gång att han missade det. Han måste hört hur mina fotsteg lät när jag gick upp för trä trappan. Alltid när jag satte mig i soffan med benen upp så hoppa han upp i soffan och la sig mellan mina ben uppe på magen. på natten så sov vi alltid i min säng. Han ville sova uppe på täcket och jag ville ha täcket på mig. så vi fick göra så att vi stannade framför min sovrumsdörr och där satt han. När jag öppnade den så sprang både han och jag in, för att se vem som fick täcket först. För när han väl lagt sig på täcket gick det inte att dra han ur sängen. Var det någon gång som han valde att sova utanför mitt rum, så tog det 20 till 30 minuter för honom att gny för att han ville in. Så han var speciell.

Jag avlivade honom då han började få en fixering av mig. Då andra försökte gå ut med honom, som algot eller vem som hellst. Då han la sig ner för att han vägrade att gå utan mig, då han inte kunde hoppa i en bil om inte jag satt i den först osv. Sen att jag var tvungen att välja. Socialen flyttade mig till egen lägenhet där fick inga djur vara. Jag hade han där i smyg, men det höll inte i längden då jag var tvungen att lämna honom till någon annan varje gång jag skulle ha möte och Hunden vägrade att följa med. Tillslut fick jag göra mig av med honom. Det var det värsta jag gjort i mitt liv. Han var min älskling och min trygghet. Han är saknad och jag ångrar mig änn och kommer troligen alltid att göra det.

Ledsen för att jag inte Bloggat på länge. Har behövt att fixa med annat tyvärr.

Nu när det är Januari så väntas en hel del. Jag ska till Uddevalla och hälsa på vänner och familj. Rättegången angående barnpornografin ska tydligen vara snart. Min sambo ska snart få veta om han kan få jobbet som ligger 40 mil ifrån där vi bor nu, så vi blir väl tvungna att flytta igen om detta inträffar. Jag ska precis börja skolan. Den 17:e. Tanken var att jag skulle gå i 1½ år. Men får han jobbet få jag söka mig in i en annan stad.

Jag ska snart åka till Uddevalla som jag lovat alla att jag ska göra. Sist gång jag och Felix åkte dit så kändes det bara skit. Att bo ihop med min mamma och konstant se henne och hennes mask till aniskte. Hon gnäller ändel, och tycker att alla andra gjort fel. Hon kan inte förstå hur folk kan behandla hennes som dom gör. Vilket gör mig arg att hon gnäller och är arg på alla andra när hon ställt till det för sig själv.

Jag ska oxå behöva se min bror hur han mår, sist gång ville jag bara åka hem. Han fick mig att få så stora skuldkänslor. Jag mådde skit dåligt över att se hur han gått ner sig på bara så kort tid. Jag har inte alls bott här uppe länge. Strax efter att jag flyttade fick jag ett mail som han skrivit. Som Både jag och min sambo var väldigt förvånade över. Han brukar inte vika ner sig så.

Algot Sundqvist den 19 november 2010 kl. 09:56 Anmäl

Vi tror oftast att vi gör saker för andra, för att andra ska må bättre, Tvärt om. Många gånger gör vi saker för att vi själva ska må bättre.

Min bror, jag har gjort så mycket för honom att jag ställt till det för honom istället. Jag har gjort så mycket saker för Algot att jag rent ut sagt gjort honom bekväm i saker.

Jag fick just veta att min bror är så otroligt deppig. Min mamma meddelade mig detta. Att hon sett att Algot skurit sig i armen. Visst jag är medveten om att han mår skit, men att han sedan bett mamma skicka in honom på psyk, så dåligt hade jag inte fattat att han mådde. Jag sa då att detta kanske är den enda och bästa utvägen för Algot. Det finns nog inte mycket till hopp omkring honom. Aldrig jobbat i hela sitt liv. Kunde inte sköta skolan så han har inget jobb. Han spelar WOW dygnet runt och vill inte söka jobb för han får ju pengar av försäknringskassan och bättre med gratis pengar än att slita för pengarna. Kanske helt rätt tänk. Men han hade bara rätt till doma pengarna under tiden som han gick i skolan. När försäkringskassan märker att han lever på pengar han inte ska ha kommer han ha en enorm skuld yttligare en gång till.

Jag tror att varför han mår så dåligt är mycket pga mig. Jag flyttade ifrån honom för min egna skull. Jag tänkte nog bara på mig själv. Jag har bett han flytta hit , men han säger ju själv att han har sin dotter i Uddevalla. Helt rätt. Han kan inte bara dra som jag.

Min mamma har ett helt annat tänk än vad jag har.

Jag vill att han ska få sin vilja igenom. Att han ska in på psyk och kankse få någon att prata med, förhoppningsvis komma på bättre tankar. Sluta dricka så mycket och kanske sluta ta droger. Så tänker jag.

Min mamma erbjuder honom istället en hund. Och Algot glömer allt som har med deprimation att göra. Hur länge kommer han att vara glad över detta? Kanske när han får hunden och en vecka till. Sen då? Åter igen är vi inne på "björntjänster". Det enda han får ut av detta är att när man är deppig och inte orkar mer så får man allt man önskat sig.

Ungefär så min pappa svarade mig när jag låg inne på psyk och fick besök av honom.
Jag frågade honom :

Jag -Vad skulle du göra om jag tog livet av mig?
Pappa -Jag skulle ångra att jag inte gav dig ett par tusen dagen innan så att du kunde köpa dig lycklig.

Helt JÄVLA otroligt!



Ellies Hemligheter

Min familj är fulla av överaskningar.

Det finns inget som heter lungt i familjen Sundqvist. Allt detta pga min mamma som har en tendens att alltid ställa till saker. Jag hade tänkt att i detta inlägg berätta lite mer om min mamma.

Min mamma heter Ann-Britt och är 45 år gammal. Hon jobbar som timanställd med funktionshindrade. Hon bor i ett rad hus ihop med min bror. Hon har ingen som hellst kontakt med min syster och många fler pga mycket svek.

Mina föräldrar skilde sig när jag var 4 år pga pappas alkohol problem. De var väl ëgentligen då allt började. Vad jag hört av båda mina föräldrar så hade mamma hand om ekonomin och betalade alla räkningar. När dom skilde sig hade dom skulder högt över öronen. Enligt min pappa delade dom på skulden och enligt min mamma tog hon näst in till alla skulderna med sig i skilsmässan. Vilket fall som hellst, efter detta så blev hon allt mer desperat och började trampa ner folk. Hon fick min mormor att gå i borgen för mamma när hon skulle köpa sig ett radhus. Hon brydde sig inte om att betala ränkningarna, då hon visste att mormor skulle få betala om hon inte ville hamna på kronofogden. Hon stod ju självklart för kostnaderna och vi slutade jagas av vräknings gubbarna. Snart efter detta flyttade vi vidare och hon fortsatte att inte betala räkningar då hon prioriterade annat.

När saker började bli värre och kronofogden började jaga henne fick vi alltid ha släckt hemma för att alla skulle tro att vi inte var hemma. Detta på gick under en lång tid, tills det att hon kom på att hon kanske kan blåsa sin syster på lite pengar, Vill säga min moster. Hon har ett lätt handikap. Hon är idag 35 men är yngre än 20 i huvudet. Hon klarar inte av att ha hand om pengar. Min mormor hade hand om hennes ekonomi vilket min moster var väldigt arg över. Min mamma tog nytta utav detta och gick hem till min moster och sa att hon ville låna lite pengar. Alla pengarna som min moster hade på sitt sparkonto, vilket var 40.000 kr. Min moster var lite tveksam men mamma sa att "du kan låna mig doma pengarna, det är ju dina pengar och du bestämmer ju vad du vill göra med doma, så som du alltid velat göra." Min moster lånade så klart ut pengarna och berättade inget för mormor för hon hade ju gjort något som hon absolut inte fick göra. Det är nästan 10 år sen som hon blåste henne på pengarna, men har inte betalat en enda krona ännu.

Men tro mig, doma pengarna varade inte länge. Mina mammas farfar började bli sjuk efter det att hans fru avlidit. Han började bli dement. Mamma fick ansvaret att ta hand om hans ekonomi och betala alla hans räkningar, Detta fixade hon inte alls, och den stackars gubben blev strax vräkt. Han fick knappt mat pengar utav henne för att hon hade redan spenderat pengarna på annat. Min morfar kollade upp detta efter att hennes farfar blivit vräkt, han fick betala av alla skulderna för mammas farfar som blev nästan över 80.000 kr. Alla var så oroliga över att när han skulle flytta, om han någon gång skulle gå utanför dörrarna hur skulle han någonsin hitta hem igen. Men mamma hon brydde sig inte. Morfar sa naturligtvis upp kontakten med mamma, men vi barn fick bara höra att morfar ska vi inte se mer av för han behandlade min mamma så illa. Valde sin fru framför sin egna dotter. Efter många år fick vi veta att detta inte riktigt stämde.

Många blåningar blev det efter detta, men inte alls lika grova. När jag Tess flyttade hemifrån fick hon kronofogdsränkningar som visade att mamma hade bredband och telefoni i hennes namn som hon inte betalat. Hon hade en prick som mamma döljt ifrån henne.

Lika så för mig, när det var min tur att flytta hemifrån, började kronofogdsränkningar ramla in genom brevinkasstet. hon hade beställt böker i mitt namn för länge sen utan att fråga om det var okej. Bökerna kostade från början 500 kr när jag började få ränkningarna så låg dom på över 3 000. Jag frågade henne naturligtvis vad detta var om. Men hennes svar var bara " jo men jag lånade ut dina persn uppgifter till en kompis för att hon kunde inte beställa i hennes egna namn, då hon har en prick." Detta var enligt mig ännu värre. Jag polisanmälde då min mamma och sa även upp kontakten. Detta höll ett litet tag, men min bror bodde fortfarande hemma och jag var tvungen att träffa min mamma för att hålla kontakten med min bror.

Eftersom att det finns så mycket att säga om min mamma och trotts att detta blev längre än vad jag räknat med så har jag försökt att korta ner det enormt mycket. Jag tänkte att jag fortsätter att skriva mer i morgon, så blir det lite lättare att läsa.

Några dagar innan Jul får jag ett samtal mitt i natten av Algot. Då jag snabbt förstår att något är fel frågar jag honom varför han ringer mig så sent. Han sa att han bara undrade om han fick komma över jul till oss. Visst kan han väl undra det, men inte mitt i natten kl: 03.00. Så jag sa att "om du inte säger vad det är ringer jag mamma och säger att hon får kolla till dig". Han berättade då för mig att han var berusad och hade rökt på endel. Vilket fall som hellst bestämde vi att han skulle komma över Julen hem till oss, vi la sedan på luren och jag försökte somna om. Då jag strax efter får ett sms där det står "tack för erbjudandet men jag stannar hemma till Jul". Så typiskt då att mamma hade kommit upp till honom då. Han trodde ju så klart inte på att det var en slump. Inte för att jag klandrar honom.

Till julen så ville jag ha den där perfekta julen som jag alltid önskat mig, där bara jag och Felix sitter hemma och kollar på Julteven med en massa gott. Eftersom att Felix envisades om att han skulle stanna hemma. Vilket fall som hellst så sa jag något opassande redan på morgonen, och vi pratade inte med varann på hela dagen. Lite på kvällen innan vi somnade.

Dagen efter Julafton skulle vi åka till Felix mamma och äta lite julmat, men innan dess skulle vi hämta upp hans dotter som han har ihop med en annan tjej. När vi var framme så ville inte hans dotter följa med, vad jag vet så har aldrig detta hänt tidigre. Hon ville inte följa med Felix om inte hon fick sova hemma hos honom. Vilket låter helt orimligt för mig. Vi bor i en annan stad och hans dotter skulle från början sova hos felix mormor och vi skulle åka hem. Men eftersom att hans dotter inte ville åka någonstans utan att veta vart Felix skulle sova så fick jag Felix och hans dotter sova hos Felix mormor. Min mardröm att sova i samma säng som Felix oxh hans dotter. Inte för att jag inte tycker om hans dotter utan för att jag känner henne för lite för att låtsas som att detta skulle vara okej. Men vad hade jag för val. Jag sov jäte dåligt och när det var över längtade jag bara hemma, så att jag kunde glömma detta.

Det är såna här lägen jag önskar mig Bella i julklapp. och gissa vad? Bella kom den 26, då jag behövde henne som mest. vi gick på krogen och dansade, hade jätte skoj. Pratade inte om några problem, men att bara ha henne här. Att veta att hon finns här nära mig, betydde allt. Hon tog sig hit ihop med min bror, vilket var helt underbart för mig. Dom enda som jag verkligen bryr mig om i uddevalla, var dom som kom hit till mig. Verkligen jätte mysigt.

Felix sa att han brukar ha en bra jul, dock inte detta året. Jag tror inte man ska fira jul med mig, jag för otur med mig.


Ellies Hemligehter

5 Dagar kvar till jul. Nu ska man egentligen känna längtan efter all julmat, efter att få samla hela familjen och se all glädje spridas runt.



Jag känner helt tvärt om. Ju närmare dagarna är destu mer ångest börjar jag få. Så länge som jag kan minnas har jag aldrig haft en bra jul. Min mammas bästa tid på året är julen enligt henne. Jag kan både förstå och inte förstå hur hon kan tycka att det är favorit tiden på året. Min mamma är lite av en sista minuten människa. Alltid ska hon stressa in i det sista. Vi barn har alltid få stå ut med hur hon utnyttjar vårat dåliga samvete inför julen. Min syster Tess som är två år äldre än mig och tre år äldre än Algot fick alltid ta den värsta skiten. När jag och min bror var väldigt små så dagen innan jul var mamma aldrig klar med något. Allt var i o ordning och granen var opyntad och gardinerna låg fortfarande kvar på strykbrädan. Jag mins så väl att min syster ofta fick sitta uppe hela nätter för att göra klart allt för att mamma alltid hotade med att det inte blir någon jul om det inte är färdigt tills i morgon. Hon kämpade alltid och var alltid klar innan jul medans mamma gick och la sig eller låg och kolla på teven. Jag kommer ihåg en jul om en julkula gick sönder. Det blev ett väldans liv om denna julkulan, min syster mådde naturligtvis jätte dåligt över detta och satte sig genast och började limma ihop denna. Efter att hon kämpat hur länge som hellst och skulle limma ihop dom sista bitarna så gick den i bitar igen. Jag beundrar henne starkt för att hon orkar kämpa så mycket och brinner fortfarande inför julen.

Själv när jag blev äldre och mina två syskon inte längre ville hjälpa till. Vill nog säga att jag kan förstå Tess att hon inte vill lägga sig i mer inför jul, men min bror Algot måste jag nog bara säga att han var bara lat. Jag sattes i Tess situation, jag började städa och få i ordning innan jul för att det skulle bli en bra jul. Ofta så gjorde min mamma så att hon plockade fram sina 6 jul lådor, packade upp all pynt och ställde på köksbordet och åkte sen och handlade, när hon kom tillbaka så lämnade hon matkassarna på golvet och tog för givet att någon skulle ta hand om detta. Det fanns ingen ordning i något av detta. Hon skrek alltid att man skulle hjälpa henne för att hon var trött av att hon varit och handlat och dragit fram alla jul lådor. Ofta började med att pynta allt, när man sen var klar med allt så vet jag inte vad hon gjorde men det tog bara 20 min och hon hade stökat till allt igen genom att lagt tillbaka allt pynt på bordet. Varför? Jo det kan man ju fråga sig. Hon började gapa och skrika om att jag satt tomtarna på fel plats, att det ser lika dant ut varje år och jag borde komma ihåg hur det ska stå nu, eftet alla år. Det var bara att börja om.

Värsta julen som jag kan komma ihåg var när jag slitit med allt och städat undan, så att det såg helt perfekt ut när jag tog på mig nattmössan. Någonstans kl 7 på morgonen hör jag ett jätte vrål nedanför trapperna, hon gapade och skrek att jag aldrig hjälpt till, och att det ser ut som fan. Jag skuttade upp ur sängen och kasstade på mig kläderna och innan jag ens förstod det så stod jag halvägs i trappan och såg hur hur arg och ledsen hon var. Hon kunde knappt hämta anden mellan ordena för att hon grät så mycket. Jag förstod inte alls vad jag gjort. Vi blev klara med städningen lagom tills det att kl var 12 då släckten kom med det stora leendet med en massa julklappar i handen. Det var bara att klistra fram det familje vänliga leendet som om inget hade hänt. Inombords skrek man och man önskade att alla bara kunde gå igen och komma tillbaka lite senare så man själv skulle hinna göra sig klar. Det enda posetiva med att folket började klampa in var att mamma alltid var på gott humör. Hon var inte arg mer och man visste att detta skulle hålla i sig enda till i morgon.

Julklappar har vi barn alltid varit bortskämda med. Eftersom att vi haft en väldigt stor släckt men bara med tre barn, Tess. jag och Algot. Vi fick alltid vad vi önskade oss. Mamma spenderade så mycket pengar på julklappar och julmat att det inte fanns pengar efteråt. Januari månad kunde dom stänga av elen för oss för att hon inte kunnat betala elen. Maten, neej man fick leva på julmaten så långt det bara gick, för någon mer mat hade hon inte råd att köpa. Efter varje jul fick vi leva hur snålt som hellst. Jag hatar julklappar för jag tycker inte det handlar om pengar. Det handlar om att samla alla i familjen, äta något gott, skratta och ha roligt, kanske kolla på kalle Anka osv. En jul är så mycket mer än bara julklappar. Pressenterna är bara en liten del av julen och jag tycker inte man ska lägga så mycket energi på det.

Igår så började jag och min sambo bråka om vart vi ska fira julen. Jag hatar julen och jag vill hellst bara sitta hemma och kolla på alla julprogram som kommer på teven, medans han bryr sig om julen. För han betyder julen lite mer än för mig. Jag får dåligt samvete för att jag vill vara hemma, så jag ville att han skulle åka hem till sin familj och fira jul. Men han vill fira julen med mig, för han spelar det ingen roll vart han firar julen bara den är med mig. Vi kom dock inte fram till något, men när jag sen gick och la mig började jag från ingenstans att gråta, började känna pressen om hur man ska vara inför jul. Där låg jag i min säng och kände att jag kan inte ge han den julen som alla önskar sig. Att fira jul helt ensam kan låta sorgligt, men för mig är det en lättnad. Man behöver inte känna att man ska le för någon annans skull, man behöver inte julpynta eller städa. Man ska bara vara där för sig själv. Man behöver inte bry sig om att alla andra ska ha det bra.


Ellies Hemligheter