5 Dagar kvar
5 Dagar kvar till jul. Nu ska man egentligen känna längtan efter all julmat, efter att få samla hela familjen och se all glädje spridas runt. 
Jag känner helt tvärt om. Ju närmare dagarna är destu mer ångest börjar jag få. Så länge som jag kan minnas har jag aldrig haft en bra jul. Min mammas bästa tid på året är julen enligt henne. Jag kan både förstå och inte förstå hur hon kan tycka att det är favorit tiden på året. Min mamma är lite av en sista minuten människa. Alltid ska hon stressa in i det sista. Vi barn har alltid få stå ut med hur hon utnyttjar vårat dåliga samvete inför julen. Min syster Tess som är två år äldre än mig och tre år äldre än Algot fick alltid ta den värsta skiten. När jag och min bror var väldigt små så dagen innan jul var mamma aldrig klar med något. Allt var i o ordning och granen var opyntad och gardinerna låg fortfarande kvar på strykbrädan. Jag mins så väl att min syster ofta fick sitta uppe hela nätter för att göra klart allt för att mamma alltid hotade med att det inte blir någon jul om det inte är färdigt tills i morgon. Hon kämpade alltid och var alltid klar innan jul medans mamma gick och la sig eller låg och kolla på teven. Jag kommer ihåg en jul om en julkula gick sönder. Det blev ett väldans liv om denna julkulan, min syster mådde naturligtvis jätte dåligt över detta och satte sig genast och började limma ihop denna. Efter att hon kämpat hur länge som hellst och skulle limma ihop dom sista bitarna så gick den i bitar igen. Jag beundrar henne starkt för att hon orkar kämpa så mycket och brinner fortfarande inför julen.
Själv när jag blev äldre och mina två syskon inte längre ville hjälpa till. Vill nog säga att jag kan förstå Tess att hon inte vill lägga sig i mer inför jul, men min bror Algot måste jag nog bara säga att han var bara lat. Jag sattes i Tess situation, jag började städa och få i ordning innan jul för att det skulle bli en bra jul. Ofta så gjorde min mamma så att hon plockade fram sina 6 jul lådor, packade upp all pynt och ställde på köksbordet och åkte sen och handlade, när hon kom tillbaka så lämnade hon matkassarna på golvet och tog för givet att någon skulle ta hand om detta. Det fanns ingen ordning i något av detta. Hon skrek alltid att man skulle hjälpa henne för att hon var trött av att hon varit och handlat och dragit fram alla jul lådor. Ofta började med att pynta allt, när man sen var klar med allt så vet jag inte vad hon gjorde men det tog bara 20 min och hon hade stökat till allt igen genom att lagt tillbaka allt pynt på bordet. Varför? Jo det kan man ju fråga sig. Hon började gapa och skrika om att jag satt tomtarna på fel plats, att det ser lika dant ut varje år och jag borde komma ihåg hur det ska stå nu, eftet alla år. Det var bara att börja om.
Värsta julen som jag kan komma ihåg var när jag slitit med allt och städat undan, så att det såg helt perfekt ut när jag tog på mig nattmössan. Någonstans kl 7 på morgonen hör jag ett jätte vrål nedanför trapperna, hon gapade och skrek att jag aldrig hjälpt till, och att det ser ut som fan. Jag skuttade upp ur sängen och kasstade på mig kläderna och innan jag ens förstod det så stod jag halvägs i trappan och såg hur hur arg och ledsen hon var. Hon kunde knappt hämta anden mellan ordena för att hon grät så mycket. Jag förstod inte alls vad jag gjort. Vi blev klara med städningen lagom tills det att kl var 12 då släckten kom med det stora leendet med en massa julklappar i handen. Det var bara att klistra fram det familje vänliga leendet som om inget hade hänt. Inombords skrek man och man önskade att alla bara kunde gå igen och komma tillbaka lite senare så man själv skulle hinna göra sig klar. Det enda posetiva med att folket började klampa in var att mamma alltid var på gott humör. Hon var inte arg mer och man visste att detta skulle hålla i sig enda till i morgon.
Julklappar har vi barn alltid varit bortskämda med. Eftersom att vi haft en väldigt stor släckt men bara med tre barn, Tess. jag och Algot. Vi fick alltid vad vi önskade oss. Mamma spenderade så mycket pengar på julklappar och julmat att det inte fanns pengar efteråt. Januari månad kunde dom stänga av elen för oss för att hon inte kunnat betala elen. Maten, neej man fick leva på julmaten så långt det bara gick, för någon mer mat hade hon inte råd att köpa. Efter varje jul fick vi leva hur snålt som hellst. Jag hatar julklappar för jag tycker inte det handlar om pengar. Det handlar om att samla alla i familjen, äta något gott, skratta och ha roligt, kanske kolla på kalle Anka osv. En jul är så mycket mer än bara julklappar. Pressenterna är bara en liten del av julen och jag tycker inte man ska lägga så mycket energi på det.
Igår så började jag och min sambo bråka om vart vi ska fira julen. Jag hatar julen och jag vill hellst bara sitta hemma och kolla på alla julprogram som kommer på teven, medans han bryr sig om julen. För han betyder julen lite mer än för mig. Jag får dåligt samvete för att jag vill vara hemma, så jag ville att han skulle åka hem till sin familj och fira jul. Men han vill fira julen med mig, för han spelar det ingen roll vart han firar julen bara den är med mig. Vi kom dock inte fram till något, men när jag sen gick och la mig började jag från ingenstans att gråta, började känna pressen om hur man ska vara inför jul. Där låg jag i min säng och kände att jag kan inte ge han den julen som alla önskar sig. Att fira jul helt ensam kan låta sorgligt, men för mig är det en lättnad. Man behöver inte känna att man ska le för någon annans skull, man behöver inte julpynta eller städa. Man ska bara vara där för sig själv. Man behöver inte bry sig om att alla andra ska ha det bra.
Ellies Hemligheter
