Del: 1 av 2

Min familj är fulla av överaskningar.

Det finns inget som heter lungt i familjen Sundqvist. Allt detta pga min mamma som har en tendens att alltid ställa till saker. Jag hade tänkt att i detta inlägg berätta lite mer om min mamma.

Min mamma heter Ann-Britt och är 45 år gammal. Hon jobbar som timanställd med funktionshindrade. Hon bor i ett rad hus ihop med min bror. Hon har ingen som hellst kontakt med min syster och många fler pga mycket svek.

Mina föräldrar skilde sig när jag var 4 år pga pappas alkohol problem. De var väl ëgentligen då allt började. Vad jag hört av båda mina föräldrar så hade mamma hand om ekonomin och betalade alla räkningar. När dom skilde sig hade dom skulder högt över öronen. Enligt min pappa delade dom på skulden och enligt min mamma tog hon näst in till alla skulderna med sig i skilsmässan. Vilket fall som hellst, efter detta så blev hon allt mer desperat och började trampa ner folk. Hon fick min mormor att gå i borgen för mamma när hon skulle köpa sig ett radhus. Hon brydde sig inte om att betala ränkningarna, då hon visste att mormor skulle få betala om hon inte ville hamna på kronofogden. Hon stod ju självklart för kostnaderna och vi slutade jagas av vräknings gubbarna. Snart efter detta flyttade vi vidare och hon fortsatte att inte betala räkningar då hon prioriterade annat.

När saker började bli värre och kronofogden började jaga henne fick vi alltid ha släckt hemma för att alla skulle tro att vi inte var hemma. Detta på gick under en lång tid, tills det att hon kom på att hon kanske kan blåsa sin syster på lite pengar, Vill säga min moster. Hon har ett lätt handikap. Hon är idag 35 men är yngre än 20 i huvudet. Hon klarar inte av att ha hand om pengar. Min mormor hade hand om hennes ekonomi vilket min moster var väldigt arg över. Min mamma tog nytta utav detta och gick hem till min moster och sa att hon ville låna lite pengar. Alla pengarna som min moster hade på sitt sparkonto, vilket var 40.000 kr. Min moster var lite tveksam men mamma sa att "du kan låna mig doma pengarna, det är ju dina pengar och du bestämmer ju vad du vill göra med doma, så som du alltid velat göra." Min moster lånade så klart ut pengarna och berättade inget för mormor för hon hade ju gjort något som hon absolut inte fick göra. Det är nästan 10 år sen som hon blåste henne på pengarna, men har inte betalat en enda krona ännu.

Men tro mig, doma pengarna varade inte länge. Mina mammas farfar började bli sjuk efter det att hans fru avlidit. Han började bli dement. Mamma fick ansvaret att ta hand om hans ekonomi och betala alla hans räkningar, Detta fixade hon inte alls, och den stackars gubben blev strax vräkt. Han fick knappt mat pengar utav henne för att hon hade redan spenderat pengarna på annat. Min morfar kollade upp detta efter att hennes farfar blivit vräkt, han fick betala av alla skulderna för mammas farfar som blev nästan över 80.000 kr. Alla var så oroliga över att när han skulle flytta, om han någon gång skulle gå utanför dörrarna hur skulle han någonsin hitta hem igen. Men mamma hon brydde sig inte. Morfar sa naturligtvis upp kontakten med mamma, men vi barn fick bara höra att morfar ska vi inte se mer av för han behandlade min mamma så illa. Valde sin fru framför sin egna dotter. Efter många år fick vi veta att detta inte riktigt stämde.

Många blåningar blev det efter detta, men inte alls lika grova. När jag Tess flyttade hemifrån fick hon kronofogdsränkningar som visade att mamma hade bredband och telefoni i hennes namn som hon inte betalat. Hon hade en prick som mamma döljt ifrån henne.

Lika så för mig, när det var min tur att flytta hemifrån, började kronofogdsränkningar ramla in genom brevinkasstet. hon hade beställt böker i mitt namn för länge sen utan att fråga om det var okej. Bökerna kostade från början 500 kr när jag började få ränkningarna så låg dom på över 3 000. Jag frågade henne naturligtvis vad detta var om. Men hennes svar var bara " jo men jag lånade ut dina persn uppgifter till en kompis för att hon kunde inte beställa i hennes egna namn, då hon har en prick." Detta var enligt mig ännu värre. Jag polisanmälde då min mamma och sa även upp kontakten. Detta höll ett litet tag, men min bror bodde fortfarande hemma och jag var tvungen att träffa min mamma för att hålla kontakten med min bror.

Eftersom att det finns så mycket att säga om min mamma och trotts att detta blev längre än vad jag räknat med så har jag försökt att korta ner det enormt mycket. Jag tänkte att jag fortsätter att skriva mer i morgon, så blir det lite lättare att läsa.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0